...varför en del människor blir besatta av skor. I min ungdom var det kul att prova skor, men redan då hade jag följande problem:

Jag har normallång fotdel, men väääldigt låååånga tår, vilket gör att 42 inte alltid räcker i storlek åt mig. Damskor brukar ju sluta i den storleken. Jag har enbart foppatofflor, kängor och joggingskor (som jag trivs kanon i). Om man vid något tillfälle behöver ett par snyggare skor så har jag två val. Antingen gå i nyss nämda skor eller trycka ner fossingarna i ett par för korta skor. Fötterna är inte så breda, men långa. Jag har skostorlekar från 41 och uppåt, men finskor brukar alltid vara små i storlekarna, åtminstone de jag hittar. Jag kan ha foppatofflor i 41, men inte några andra skosorter.

Nu har jag alltså hittat ett par, i mitt tycke, kanonsnygga skor. Jag är inte ett dugg fåfäng, har inte en sån kropp man är fåfäng åt, men nu jag har stått vid hallspegeln och beundrat mina skor två dagar i rad... :-)

Det är klack på dem. Jag har inte gått med klackskor på minst 15 år, så jag kommer se ut som en trädocka på fyllan när jag ska gå in dem. Får hasa omkring hemma längs väggarna till att börja med.

Jag förstår att ni som ligger kring 37-40 i skostorlek kan bli besatta av skor. Det är ju jätteroligt när man hittar ett par snygga skor i sin storlek!

Kommer jag kunna gå i dessa?